Tisdag 22/9 Mer!
Jag ringde 1177 förut gällande min mage. Har ju gått och mått illa, varit uppblåst lite om magen, men kunna gå på toa som normalt, samt trött och varm. Hon rekommenderade att jag ska gå promenader och röra på mig, eftersom det kan vara gaser i tarmarna.
Hoppas det stämmer och att jag kan somna lugnt ikväll utan tankar på cancer, tumörer osv. Men det är svårt att sluta tänka.
Så jag passade på att gå ut och räffsa lite löv i trädgården och la i rabatterna. Det var rätt skönt, men tänk vad underbart det hade vart om det funnits ännu mer löv att räffsa ihop. Det kanske låter dumt, men det var rätt skönt att stå ute i blåsten.
Därpå tog jag en promenad ner till stan för att hämta ut lite Bircanyl m.m. på Apoteket. Jag gick över ån hem, i blåsten.
Jag njuter just nu lite smått av att hösten står på verandan, precis som jag nämnde igår. Jag försöker tända lite ljus här hemma, jag njuter när jag kan sätta på mig fleece- eller ulljackan, jag sover rätt ok på nätterna. Depreissionen har inte kommit igång riktigt än, och jag hoppas att det inte blir som förra året.
Tiden rullar på och snart kommer Andreas hem. Sen har han en dag ledigt, och det känns bra. Vi kan ta det hyffsat lugnt ikväll och behöver inte stressa i säng, sen rullar nog dagen på rätt bra imorgon och på Torsdag är jag ledig istället, min vanliga lediga dag.
Livet är ju inte lätt, det vet jag. Det vet VI.
Jag har inte orkat börja med maten och har lite smått skuldkänslor för det, även om de känslorna inte borde finnas där.
Katterna sover på vår säng, som de oftast brukar göra, speciellt när vi tar det lugnt. Och samma platser, Mozart på husses sida och Molgan på mattes.
Jag borde kasta i en maskin tvätt, men planerna är att göra det precis innan eller efter att jag duschat för att slippa ha tvätten hängandes på tvättstället i vardagsrum.
Andreas är nu hemma och står med maten, det blir stekt falukorv med pasta. Det är så skönt att han ibland kan ta grejer, när jag inte orkar. Maten har han fått göra de senaste veckorna, känns det som.
Han och Sten ska övningsköra senare, så jag får nog en lugn och skön kväll.
Hoppas det stämmer och att jag kan somna lugnt ikväll utan tankar på cancer, tumörer osv. Men det är svårt att sluta tänka.
Så jag passade på att gå ut och räffsa lite löv i trädgården och la i rabatterna. Det var rätt skönt, men tänk vad underbart det hade vart om det funnits ännu mer löv att räffsa ihop. Det kanske låter dumt, men det var rätt skönt att stå ute i blåsten.
Därpå tog jag en promenad ner till stan för att hämta ut lite Bircanyl m.m. på Apoteket. Jag gick över ån hem, i blåsten.
Jag njuter just nu lite smått av att hösten står på verandan, precis som jag nämnde igår. Jag försöker tända lite ljus här hemma, jag njuter när jag kan sätta på mig fleece- eller ulljackan, jag sover rätt ok på nätterna. Depreissionen har inte kommit igång riktigt än, och jag hoppas att det inte blir som förra året.
Tiden rullar på och snart kommer Andreas hem. Sen har han en dag ledigt, och det känns bra. Vi kan ta det hyffsat lugnt ikväll och behöver inte stressa i säng, sen rullar nog dagen på rätt bra imorgon och på Torsdag är jag ledig istället, min vanliga lediga dag.
Livet är ju inte lätt, det vet jag. Det vet VI.
Jag har inte orkat börja med maten och har lite smått skuldkänslor för det, även om de känslorna inte borde finnas där.
Katterna sover på vår säng, som de oftast brukar göra, speciellt när vi tar det lugnt. Och samma platser, Mozart på husses sida och Molgan på mattes.
Jag borde kasta i en maskin tvätt, men planerna är att göra det precis innan eller efter att jag duschat för att slippa ha tvätten hängandes på tvättstället i vardagsrum.
Andreas är nu hemma och står med maten, det blir stekt falukorv med pasta. Det är så skönt att han ibland kan ta grejer, när jag inte orkar. Maten har han fått göra de senaste veckorna, känns det som.
Han och Sten ska övningsköra senare, så jag får nog en lugn och skön kväll.
Kommentarer
Trackback
