Tänker...
Sitter och tänker idag igen.
Vad anser ni om unga mammor?
Jag tycker att det känns rätt ok, även om jag inte tycker att alla är perfekta. Alla är inte mogna för att vara mamma, jag anser att man måste vara mogen för att kunna uppfostra sitt barn på rätt sätt, även om huvudsaken är att man älskar sitt barn.
Man kan vara 15 år och vara en perfekt mamma, men man kan även vara 15 år och inte ha vuxit upp själv än.
Jag vill gärna vara hyffsat ung när jag blir mamma, men vill även gärna ha en färdig utbildning innan dess. Min dröm är även att ha jobbat något innan jag får barn, men vi får se, man kan aldrig förutse något. Man måste ju åtminstonde ha någon sorts inkomst i familjen, Andreas har jobb. Fast anställning och det har inte varit någon varsel inom företaget han arbetar på.
Jag vill även gärna ha djur då jag får barn, men även det finns det ju dubbla budskap inom. Men kommer inte göra mig av med katterna om jag inte måste. På nåt sätt känner jag att det är bra om mina barn får lära sig tidigt hur man uppför sig med djur och så. Men man får ju se.
Eftersom det skiljer ett par år mellan mig och Andreas, jag är 21 och Andreas 29, så förstår jag Andreas önskan att inom en framtid bli pappa.
Vi har ett fast förhållande och firar snart 3 år tillsammans. Det är även ett krav jag har, jag ska känna mig säker i förhållandet och veta att det funkar o de flesta situationer. Detsamma gällde då vi skulle förlova oss, jag ville verkligen känna mig säker på det och därför väntade vi ett tag med oss, vi hade nämligen nästan varit ihop i 2 år när vi förlovade oss.
Babysim är något som står på min lista då jag fått barn. En upplevelse som jag fick vara med om som liten, och som jag vill att mina barn också ska få.
Jag känner mig rätt redo för att bli mamma, men jag tror inte att någon är tillräckligt redo för den uppgiften förrän man har barnet i sin famn.
Jag tänker på barn, tänker på känslan att ha en mage...
