Mamma. Onsdag 16/12

Mamma hade idag tid på sjukhuset för att få provsvaren från Biopsin de gjorde för två veckor sedan, då de tidigare på en mammografi upptäckt en knöl på ca 8 mm i vänster bröst. Denna knöl var inget hon känt av tidigare.

Provsvaren visade nu att det är en elak artad tumör, men vad vi vet än så länge har denna inte spridit sig. Detta blir lättare att se, då man opererar.
På måndag (21/12) kommer hon åka in till sjukhuset igen, för att få mer information. Därefter följer en operation den 30/12. Under operationen kommer delen där tumören sitter tas bort, samt även lite område runt om denna. Man kommer även ev (tror jag) kolla vid första lymfkörteln för att se ifall det är något där. Vid ett fall då det är så, går man vidare till nästa lymfkörtel, annars skippar man det. 
Mammas bröstcancer (låter dumt att kalla det för det) ligger på första stadiet av fyra, vilket innebär att det inte kommit så långt samt att man borde kunna bota det. 

Då bröstcancer är så vanligt idag, kan jag tillägga att fler än 60 000 kvinnor i Sverige lever idag efter att tidigare ha behandlats för bröstcancer. 

Då mamma var hos läkaren senaste gången togs en biopsi, men man har även tidigare kört med ultraljud vid knölen, samt vid lymfkörtlarna. 

Efter operationen kommer mamma även få gå på stålbehandling, detta då bröstcancer är känslig för strålning. Det minskar även risken för att cancertumören ska komma tillbaka i bröstet. 

Efter operationen, vad jag uppfattade det som, kommer mamma även vara sjukskriven 3-4 veckor.



Visst börjar jag fundera. Jag fick tipset av mamma att googla lite på bröstcancer och jag måste även erkänna att jag känner nytta av att jag studerar till undersköterska. Vi har läst lite om cancer, men har även varit på strålningsavdelningen på US i Linköping. Det känns nu som en bra grund, jag vet ungefär vad mamma kommer få gå igenom.  

Jag tänker även lite på ärftlighet, även min mormor hade bröstcancer.

Förhoppningsvis slipper mamma cellgifter och att det sprider sig.

Brukar man få ligga kvar för observation ett tag efter en sådan operation? Jag tänkte en natt eller så? För det är ju dagen innan nyårsafton. Det blir ju åtminstone en lugn dag då vi väntar in det nya året. Men det blir nog bra ändå, jag var ju rätt dålig i magen i julas istället då vi var där.



Jag hoppas att Soffan åker till Australien ändå i Januari. Jag vill att hon tar det beslutet, även om det kanske känns jobbigt. Jag vill inte tvinga henne, men vill inte att hon skiter i sin dröm.
Jag bad mamma försöka övertala Soffan med.



Vi finns här mamma.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0